hej och jag lever, men det var på håret. Nej då, eller lite sanning kanske det ligger i det. Jag är hemma från ett riktigt bra oringen, dock utan att ha sprungit en enda etapp och utan att kunna följa planerna för sjätte.. Men istället blev det kameran i högsta hugg, tillbringa dagarna i skuggan, spela spel i husvagn och träffa grymma vänner. Sen har jag lyckats med konststycket att inte hitta ut från en bajamaja^^ och att bli i från cyklad av 4 åringar.... (Där är en liten fingervisning om hur klar jag är när ett blodtrycksfall är faktum).
Tack alla, verkligen tack för 4 underbara dagar i Mohed!

Av 7 veckor sommarlov har jag varit sjuk 5, så när jag då vaknade vid kvart över 12 i morse insåg jag sovit 13.5h under natten och huvudet dunkade, halsen var svullen och ömmade, feber hade kommit smygandes, yrseln hade tilltagit och jag fick oftare blodtrycksfall. En sak kan jag då säga, jag hoppade inte av lycka. För på tisdag börjar chili, en höjdpunkt av mitt sommarlov. När allt annat är kaos så skulle den veckan verkligen inte få förstöras, men nu vet jag inte...

Kommentera

Publiceras ej