I tisdags satte jag mig på pendeln med målet att komma ihåg att hoppa av i Sollentuna och där möta upp fantastiska Emma som skulle ta mig till Kista och deras kollektiv. För att citera Emma "det tog fyra timmar, en äng och någa höbalar för Frida att gilla Stockholm". Vi tog en prommenad och mötte sedan upp Tova när hon slutat. Åh mina fina fina vänner! Nu vet jag att dem finns 40min bort - finns inga ursäkter att inte åka dit längre!

På onsdagsmorgonen så gav jag mig på uppgiften att upptäcka Stockholm så jag åkte med Tova in till Östermalm, sedan började min lilla prommenad. Jag har länge sett ner på Stockholm utan att egentligen vata varför. Så nu lovade jag ett par vänner att "offra" ett par dagar för att faktskt ge Stockholm en chans. Så min lilla prommenad blev: Östermalm -> gamla stan -> T-centralen -> (tunnelbana ut till Tyresö för att umgås med underbara Karin och sen tillbaka) -> T-centralen -> gamla stan -> Mariatorget -> Maria berget -> Vitabergsparken -> slussen -> djurgården m. färja -> vandra runt halva djurgården -> slussen -> gamla stan -> T-centralen. Sen ska man ha i huvudet att jag vägrade gå på alla turiststråk. Gick inte raka vägen utan följde de fina byggnaderna och gick ditåt mina fötter pekade. Men Stockholm överraskade och bjöd på finväder, god mat, skasår, friskluft, fina byggnader och härliga utsikter. Hade det inte varit för den där himla tunnelbanan så hade Stockholm fått fullpott. Men pga. lokaltrafiken och alla tuister och alla stressade människor så blir det en 3.5 av 5 möjliga. Men det kanske är som alla säger, man vänjer sig!