När kameran är så dammig att man måste blåsa på den för att dammet ska försvinna då har det gått påtok förlänge sedan sen man fotade. Den åkte med till tukriet och en kväll så ryckte vi upp oss och tog några bilder. Jag märkte hur otroligt ringrostig jag är, men det var kul att hålla i min bästa vän Nikon igen. 

Jessika och jag hade en fantastisk resa till solen. Fick krama om älskade Tova och höra hennes skratt. Nu är jag lugn att Tova har det bra - vilket jag redan visste. Jag är påfylld med energi och är laddad att börja jobba på lördag. Här nedan är ett litet plock av de bilder som knäpptes.

Bilderna på oss tillsammans tog en förbipasserande turk, kul med bilder med oss tillsmammans för en gångs skull!
 

Kommentera

Publiceras ej