Valborg är över. Staden börjar att återhämta sig. När jag cyklade till jobbet i fredags stannade jag till och tog en bild på EKO-parken där hänget under valborg sker. På bilden nedan så är det mesta borttaget. När jag vaknade på fredagen så var parken vit av skit, sopor och allmänt krafs. Och olika föreningar gick runt och städade. Jag såg tioåringar plocka trasiga ölflaskor i mängder. Andra barn som stod med raffsor och sopade ihop högar av skit som studenterna lämnat kvar när de dragit in mot centrum. Cyckelbanorna var täckta av glassplitter, efter krossade glasflaskor, så att de fick ut och sopa dem med maskinen som sopar bort sand efter vintern. Min trappuppgång är glassplittertäckt, och hela vägen upp i trappen var det burkar, flaskor, pizzakartonger och andra sopor - på bilden nedan som är tagen idag (söndag) ser det "bra" ut. 

Det är sorgligt hur staden ser ut nu, hur mycket skit som beklär denna undebara stad. Det är sorgligt att se hur systemets hyllor är tomma. Det är helt sjukt att många har supit konstant i fem dagar om inte fler. Det är hemskt att se hur barn, vår framtid, får gå och städa upp efter oss studenter. De tjänar en slant till föreningen och kan åka på en resa eller få möjligheten att spela en cup. Men de ska inte behöva se skiten, de ska inte behöva städa upp efter vuxna människor som inte kan ta reda på sig själva. De ska inte behöva se den mängd alkohol som intagits, de ska inte behöva ta reda på mänsklig skit (både bokstavligt och bildligt) de ska inte behöva städa upp spyor efter folk som inte kan kontrollera sitt alkoholintag. 

I fredagsmorse satt jag och kollade ut på dessa barn och dess föräldrar hur de jobbade utanför fönstret med att städa upp i parken. De gjorde ett superbra jobb och på ett par timmar var nästan parken ren. Jag mådde dåligt. Jag kan inte förstå hur en tradition kan gå så långt att det inte når någon gräns. Ja, jag var nykter i stort sett hela valborg, jag kanske skulle sätt det hela ur ett annat perspektiv om jag varit lika dragen som "90%" av uppsala den gågna veckan. Men någonstans inom mig så känner jag att jag ändå skulle mått dåligt över barnen som städade parken, att jag skulle resa agg mot de som slänger glasflakor i marken på cykelbanan. Jag stod inne på min nation i skjorta med fluga och svart kjol - redo för lyxservering och kollade ut över champagnegaloppen å det rådande kaoset på nationen rakt över gatan. Jag kände bara att va glad jag är att jag jobbade detta valborg, nästa valborg flyr jag till kusinerna. Detta var verkligen ingenting för mig.

 

Kommentera

Publiceras ej